Det blev lite facebook också efter promenaden,ner och ta en macka,kan lika bra hänga upp tvätten också, och lite mer facebook. Men nu e jag verkligen redo för bingen. ganska kul att blogga igen,känner att det kommer bli mer av det.Läsa andras blogg är jättekul tycker jag. skriv gärna din adress om du också bloggar. har aldrig nånsin gillat att läsa böcker och hatar det fortfarande men blogg och andra saker som händer på riktigt kan fängsla mig. Dottern har samma dilemma, tror hon ärvt min dysleksi. Och lika sprallig som jag var när jag var barn e hon,och snacka inte om konsentrationsproblemen hon har. Usch,ja man blir orolig när man tänker på det. Vill ju inte att hon ska ha det som jag haft det i skolan. Men det löser sig säkert till det bästa, man vet bättre nu för tiden...får man ju hoppas i alla fall. När jag var liten så hette det att jag dagdrömde och strunta i skolan,mamma kämpa för hjälp men nädå,hon har inga problem i skolan.....oj,oj,oj!! Mammor känner sina barn bäst själv,så är det!!

Tjingeling:-)

Ä N T L I G E N

Ä N T L I G E N kommer jag in här igen och Ä N T L I G E N tar jag mig tid och skriva lite. Är verkligen inte bra på att blogga. Blev gaaanska förvånad när jag såg hur länge sedan det är jag skrev sist. Tänker på det ofta men blir inte färdig att skriva. Inte lätt att ha aspbergers syndrom (as) och ha svårt att ta itu med saker men ganska skönt att ha nåt att skylla på,hihi. Ska försöka lära mig hur jag lägga till bilder.....hmmm,och hur lång tid kommer nu det ta då?? Jaa,får nog lägga huvet på sned och le med mina "Banjoögon" (Banjo är en ursöt hund vi hade för drygt ett år sedan) till min käre granne igen. vad skulle jag gjort utan henne, ställer upp i ur och skur med diverse saker. För att inte prata om hennes man som sparkar igång min man lite då och då. Världens bästa grannar helt enkelt:-) Nu ska jag ta sista rundan med vovven sen kallar sängen. Hej Hej!!

Fy,vad jag hatar vinter.Har definitivt varit en björn i tidigare liv som legat i ide hela vintern. USCH,vad kallt det är,fy för alla kläder som ska på,fy för att skrapa rutor på bilen och alla frusna lås.Fy för att skotta, och attans vad ont det gör när man halkar,kommer ju knappt upp igen.Fy för snön man drar in med dem klumpiga vinterskorna och barnvagnen,fy vad mörkt det blir snabbt på kvällen och sent på morgonen, och fy 17 vad ruggigt det är att gå upp på morgonen. Såja,nu har jag avreagerat mig lite och fy 17 vad det kändes bra!! Men barnen är glada i alla fall och det är ju underbart och tända ljus på kvällen är ju faktiskt ganska mysigt, också kommer julafton...ja,det vill man ju inte missa. Barnen börjar redan räkna ner och det är så härligt att se deras glädje.

Babyträff

Jag är inte så värst bra att skriva i min blogg. Har varit på babyträff idag, är ett gäng som turas om att ha träffar hemma hos varandra. Supertrevligt har vi alltid. Jag njuter så otroligt av min lilla guldklimp, han är så underbar och dem stora är så stolta och glada. Mina fantastiskt,fina,goa,älskade barn.Vad skulle man gjort utan dem,hade blivit fullständigt knäpp om det hänt dem något. Imorgon fortsätter vi baket till barndopet på lördag. Tack för att ni läser min blogg.

vilohem!!!!

Är hemma hos svärföräldrarna och det är rena vilohemmet.
Vi får så mycket hjälp med barnen och god mat,har tid för sig själv och samlar krafter.
Nu ska vi snart äta lunch och sen ska barnen med farmor och handla lördagsgodis.Ikäll blir det mys vid tv:n med öppen brasa....UNDERBART!!! Bättre svärföräldrar finns inte:-)

Tog bussen till ica med sonen,sååå mysigt vi hade. Annars är det alltid dottern som vill följa med mig överallt,får sällan rå om sonen helt själv. När vi satt på bussen hem säger han "mamma,du är fin och söt i klämman". ÅÅÅÅÅ,mitt hjärta smälte. Har för övrigt haft en supermysig dag med alla tre barnen hos kompis och tre av hennes barn. Vi promenerade dit och hade riktigt trevligt samtalsämne påväg hem om julklappat,tomten, att vi inte råd och åka till mallorca men vi är riktigt rika på kärlek och det är viktigare:-)

Idag kom grannen och ringde på dörren. "Er son sitter på förrådstaket". För er som inte vet så har våra två äldsta barn rum på övervåningen precis bredvid förrådet. Han hade alltså klättrat ut genom fönstret och upp på taket. Av rädsla höjde både jag och mannen rösten och utan att tänka oss för skällde vi på barnen. När vi lugnat ner oss så pratade vi om hur farligt det är och vad som kunde hänt. Med mitt dåliga samvete för mellansonen och vad jag drabbades av i samband med hans födsel, mådde jag jättedåligt. Jag är obeskrivligt glad att ha honom och älskar honom precis lika mycket som dem andra två men jag mår så förfärligt dåligt när han gör nåt han inte får och jag varit arg på honom. Men man måste ju få lov att bli arg ibland, så jobbigt att hantera. Det sista jag vill är att särbehandla honom mot hans syster, dem har ju samma regler hemma och ska få samma uppfostran. Ibland får jag dåligt samvete mot dottern för jag känner mig för sträng mot henne. Tror inte jag är det men är så rädd för att vara det och att hon ska känna det orättvist. Vad gör man???