Egentligen skulle jag vilja ha dem olika rubrikerna i en annan ordning men vet inte hur jag ska kunna ändra på det. Vill du läsa det i rätt ordning som jag tycker så ska det vara så här.
Om mig
Förlossningsdepression
Varför blogg?
Så börja det
Arbetsträna
Samtalsgrupp
Till anhöriga
aspbergers syndrom
Sömn
spädbarnsverksamheten
Rädd om vänner
Så mår jag idag
TACK!!
måndag 25 oktober 2010
TACK!!
Att jag är där jag är idag är många inblandades förtjänst som jag vill tacka. Det har varit en otroligt lång,jobbig och smärtsam resa och vägen är än inte slut. Har som sagt fortfarande en del att jobba med. Jag är otroligt glad och tacksam över alla som stötta och ställt upp på mig genom åren även om jag inte haft vett och fatta och framför allt tacka för allt ni gjort för mig.
Först vill jag tacka min underbara man för att han stått vid min sida och funnits där hela tiden.Han har haft ett enormt tålamod som tagit hand om två små barn och en sjuk fru och jag fattar inte att han stått ut med mig för det gjorde jag inte själv.. Det är sann och äkta kärlek och han är en fantastiskt fin och bra pappa. Jag har inte tur i spel men jag har fan i maj en riktig storvinst i kärlek.
Sedan har jag min underbara lilla mamma och tacka för mycket,svärföräldrarna är helt fantastiska.
också har jag sanslöst, fina,goa,omtänksamma vänner som funnits där för mig när jag behövt dem.
Egentligen skulle jag vilja rada upp deras namn för att riktigt kunna visa min tacksamhet,men jag vill ha deras medgivande först.
Det är speciellt en vän jag har otroligt mycket tacksamhet till.som ställt upp och gjort otroligt mycket för mig i ur och skur.Kan inte nog tacka henne tillräckligt mycket och jag tror och hoppas att hon själva vet vem jag menar när hon läser detta.
En riktig vän som är värd all eloge.
Ett stort tack till alla fina vänner som hjälpte mig med att skriva rekommendationsbrev om mig till ett jobb jag sökte för nåt år sedan.Ett jobb vilket nog var tur och meningen att jag inte skulle få.
Sedan har jag haft en rad olika samtalskontakter som hjälpt mig i olika stadier på olika sätt,tusen tack till er!!
också några olika läkare, mycket bra och mindre bra.Många har inte mycket till övers för försäkringskassan men jag har faktiskt en supertrevlig,duktig,kompetent handläggare som inte enbart gör utbetalningar till mig utan som jag känner vill mig väl och bryr sig.
Sist men absolut inte minst vill jag än en gång tacka dig som tipsade mig om att blogga. Tack för givande pratstunder vi haft när jag tittar förbi i butiken.
Tack alla fina människor som finns omkring mig!!
Först vill jag tacka min underbara man för att han stått vid min sida och funnits där hela tiden.Han har haft ett enormt tålamod som tagit hand om två små barn och en sjuk fru och jag fattar inte att han stått ut med mig för det gjorde jag inte själv.. Det är sann och äkta kärlek och han är en fantastiskt fin och bra pappa. Jag har inte tur i spel men jag har fan i maj en riktig storvinst i kärlek.
Sedan har jag min underbara lilla mamma och tacka för mycket,svärföräldrarna är helt fantastiska.
också har jag sanslöst, fina,goa,omtänksamma vänner som funnits där för mig när jag behövt dem.
Egentligen skulle jag vilja rada upp deras namn för att riktigt kunna visa min tacksamhet,men jag vill ha deras medgivande först.
Det är speciellt en vän jag har otroligt mycket tacksamhet till.som ställt upp och gjort otroligt mycket för mig i ur och skur.Kan inte nog tacka henne tillräckligt mycket och jag tror och hoppas att hon själva vet vem jag menar när hon läser detta.
En riktig vän som är värd all eloge.
Ett stort tack till alla fina vänner som hjälpte mig med att skriva rekommendationsbrev om mig till ett jobb jag sökte för nåt år sedan.Ett jobb vilket nog var tur och meningen att jag inte skulle få.
Sedan har jag haft en rad olika samtalskontakter som hjälpt mig i olika stadier på olika sätt,tusen tack till er!!
också några olika läkare, mycket bra och mindre bra.Många har inte mycket till övers för försäkringskassan men jag har faktiskt en supertrevlig,duktig,kompetent handläggare som inte enbart gör utbetalningar till mig utan som jag känner vill mig väl och bryr sig.
Sist men absolut inte minst vill jag än en gång tacka dig som tipsade mig om att blogga. Tack för givande pratstunder vi haft när jag tittar förbi i butiken.
Tack alla fina människor som finns omkring mig!!
söndag 24 oktober 2010
Sömn
Jag har ett otroligt stort sömnbehov. För att må riktigt bra, vara glad, positiv och en bra mamma skulle jag behöva sova 12 tim/natt. Men det går naturligtvis inte, därför är jag ganska beroende av att sova middag. Att vara en bra mamma är som för dem flesta det viktigaste för mig, ännu viktigare än att klara av ett jobb.Det kan verka konstigt för många, alla är väl mer eller mindre trötta speciellt småbarnsföräldrar. Ja,det håller jag med om men jag mår riktigt dåligt och blir en dålig människa om jag inte får mina sömntimmar. Åter igen,alla är olika och måste respekteras för den man är. Många säger till mig att jag är trött för att jag sovit för mycket. Jag frågade min läkare om det och det är bara myt. Man kan inte sova för mycket, är man trött så behöver man sova. Det har varit prat från min nuvarande läkare att jag skulle kunna ha narkolepsi,men inga tester har än gjorts. För er som inte vet vad narkolepsi är kan jag berätta att det vanligaste om man har det är att man kan somna var som helst,när som helst. Till och med mitt i en mening bara "tappa huvudet" och somna, man vaknar igen efter nån minut. För mig är det inte riktigt så men jag kan sova när som helst på dygnet men inte riktigt var som helst och somnar vanligast inom ett par minuter. Under de perioder jag mått dåligt har jag haft svårare att somna och sovit oroligt och vaknat lätt, det har då lett till att jag mått ännu sämre. När jag inte fått sova vad jag behöver blir jag lättare stressad, lättirriterad och orolig i själen utan någon speciell anledning. Det syns ganska tydligt på mig för då får jag utslag i ansiktet.
Om jag sover 12 tim/dygn mår jag som sagt bäst, sover jag 10 tim så funkar det ganska bra men jag känner lite av det jag nämnde sist i förra stycket, om jag bara får 8 timmars sömn känner jag ännu mer av det pluss att jag gråter väldigt lätt utan anledning, och skulle det bli mindre än 8 timmar fungerar jag inte alls. Då mår jag riktigt dåligt och blir en "monstermänniska", här finns det definitivt risk för bakslag.
Om jag sover 12 tim/dygn mår jag som sagt bäst, sover jag 10 tim så funkar det ganska bra men jag känner lite av det jag nämnde sist i förra stycket, om jag bara får 8 timmars sömn känner jag ännu mer av det pluss att jag gråter väldigt lätt utan anledning, och skulle det bli mindre än 8 timmar fungerar jag inte alls. Då mår jag riktigt dåligt och blir en "monstermänniska", här finns det definitivt risk för bakslag.
måndag 18 oktober 2010
Varför blogg??
Jag är till både fördel och nackdel väldigt öppen människa. Många gånger så öppen så det skadar mig själv, har berättat för människor jag mött som jag inte känner, på tex öppna förskolan,fester etc om min depression och tyvärr är det inte alla som förstår utan istället undrar om jag verkligen borde ha barn och om dem far illa. Detta kan ju skada mig och mitt rykte eftersom vi bor i en "ankdamm" och folk snackar en hel del, folk har en förmåga att förvränga historian till nåt helt annat och förstorar det hela. Jag har lärt mig av mina misstag att tänka på vad jag säger och framförallt till vem. Man är olika som person, vissa vill inte prata alls om sina problem medan andra, som jag, har enormt stort behov av att prata, inte för att söka ömkan utan för att "ryggsäcken" är så full så jag måste tömma lite av lasten.
Vid nåt tillfälle jag var och handlade kom jag till att prata med tjejen som jobbar i butiken om hur vanligt det är med förlossningsdepression. Jag berättade,öppen som jag är, om att jag blivit drabbad av det. Jag sa också att jag så gärna skulle vilja hjälpa andra och funderade på hur jag skulle gå till väga. Då föreslog hon att jag skulle blogga. Där kan jag skriva av mig allt och samtidigt hjälpa andra.Jag nappade direkt på detta och hoppas att det ska vara till någons hjälp.
Till dig jag fick tipset av, vill jag tacka tusen gånger om.
Vid nåt tillfälle jag var och handlade kom jag till att prata med tjejen som jobbar i butiken om hur vanligt det är med förlossningsdepression. Jag berättade,öppen som jag är, om att jag blivit drabbad av det. Jag sa också att jag så gärna skulle vilja hjälpa andra och funderade på hur jag skulle gå till väga. Då föreslog hon att jag skulle blogga. Där kan jag skriva av mig allt och samtidigt hjälpa andra.Jag nappade direkt på detta och hoppas att det ska vara till någons hjälp.
Till dig jag fick tipset av, vill jag tacka tusen gånger om.
Så mår jag idag
Idag mår jag fantastiskt bra tack vare min samtalskontakt på spädbarnsverksamheten. Blir fortfarande väldigt lätt stressad och jag jobbar nästan varje dag med att hantera det, har även ett enormt stort sömnbehov och mår dåligt om jag inte får sova ordentligt. Tar inte på mig för mycket aktiviteter och träffa folk i veckorna för då känner jag av det direkt igen. När det blir för mycket uppbokat märker jag det framförallt på mitt tålamod,humöret svänger snabbt, och att jag blir trött och har inte lust för varken träffa nån eller ens prata med nån i tel. Olust känner jag ganska ofta fortfarande men att må dåligt blir allt mer sällan. Jag har också blivit mycket mer positiv vilket gör att jag mår bättre.
Till alla som mår dåligt på ett eller annat sätt, vad det än må bero på så får det ALDRIG gå ut över barnen. Dem har inte bett om att få komma till världen, i så fall är det en signal att be om hjälp. Det är inte fel att be om eller ta emot hjälp. Om inte annat så för barnens skull. Dem får aldrig tro att det beror på dem. (kan vara skilsmässa,kris på jobbet,nån nära som dött,depression,vad som helst)
Jag njuter otroligt mycket av mina 3 underbart fina barn. Och jag vill säga till dig som har eller har haft förlossningsdepression och vill ha fler barn, det går att vara lycklig nästa gång även om du drabbats av detta, så ge inte upp. Jag njuter så fantastiskt mycket av min bebis ( 10 veckor nu) så jag vill stanna tiden. Dem andra två är snart 7 och 8 år, hade dem varit mindre hade jag nog inte orkat. Har känt en antydan till nedstämdhet några gånger men tar mig ganska snabbt upp igen. Detta har varit nån morgon då jag inte fått sova speciellt mycket.
Jag fick höra nån som sa när jag väntade tredje barnet att "det kan bara sluta i katastrof", till dig vill jag säga: hur vet du det? Snacka om fördomar, du hade fel!! Det är fruktansvärt, grymt, elakt att säga något sådant.
Denna lilla mirakelbebis var precis vad jag behövde, rena medicinen.
Till alla som mår dåligt på ett eller annat sätt, vad det än må bero på så får det ALDRIG gå ut över barnen. Dem har inte bett om att få komma till världen, i så fall är det en signal att be om hjälp. Det är inte fel att be om eller ta emot hjälp. Om inte annat så för barnens skull. Dem får aldrig tro att det beror på dem. (kan vara skilsmässa,kris på jobbet,nån nära som dött,depression,vad som helst)
Jag njuter otroligt mycket av mina 3 underbart fina barn. Och jag vill säga till dig som har eller har haft förlossningsdepression och vill ha fler barn, det går att vara lycklig nästa gång även om du drabbats av detta, så ge inte upp. Jag njuter så fantastiskt mycket av min bebis ( 10 veckor nu) så jag vill stanna tiden. Dem andra två är snart 7 och 8 år, hade dem varit mindre hade jag nog inte orkat. Har känt en antydan till nedstämdhet några gånger men tar mig ganska snabbt upp igen. Detta har varit nån morgon då jag inte fått sova speciellt mycket.
Jag fick höra nån som sa när jag väntade tredje barnet att "det kan bara sluta i katastrof", till dig vill jag säga: hur vet du det? Snacka om fördomar, du hade fel!! Det är fruktansvärt, grymt, elakt att säga något sådant.
Denna lilla mirakelbebis var precis vad jag behövde, rena medicinen.
Aspbergers syndrom
När jag hade varit sjukskriven i 4½ år fick jag byta läkare för den förra slutade. Han tyckte att jag skulle göra några tester eftersom jag varit sjukskriven så länge. Att depressionen inte ville ge med sig helt och hållet kan bero på nåt annat. Jag hade hela tiden svackor och bakslag. Efter vi träffats några gånger så misstänkte han aspbergers syndrom, detta är ingen sjukdom som många tror utan ett handikapp fick jag lära mig. Precis som att ha glasögon är också det ett handikapp, man är absolut inte sämre förälder för det. Många tror också att om man har aspbergers så kan man inte ta vara på sig själv utan måste bo på ett gruppboende, stämmer inte heller.
Har man fobier och tvångstankar är det skönt att få bekräftat vad det beror på, även för mina kommunikationsproblem som jag jobbar otroligt mycket med. Förstår inte alltid när någon skämtar utan hugger på alla cylindrar och tar det som personangrepp men ändå tycker jag om den jargongen. Jag kan ibland vara väldigt klumpig och uttrycka mig så folk blir sårade. Kan vara ett skämt från min sida som kan bli så fel eller om jag vill någon väl också verkar det precis tvärt om. Jättejobbigt och inte särskilt lätt för folk att veta om dem inte vet om mina problem. Jag är ljudkänslig och blir lätt orolig i vissa sammanhang.
Många som har aspbergers har tydligen också depression latent i kroppen vilket förklara en hel del för mig. Har varit värsta berg och dalbanan under i princip hela mitt liv. När jag blev gravid med nr.2 då nr.1 var 6 mån blev det helt enkelt mer än vad jag klarade av. Jag var inställd på att bara ha henne i 3-4 år innan ett syskon också blev det inte så, typiskt aspberger. Fick skuldkänslor att hon skulle bli storasyster vid 15 mån och abort ville jag inte heller. Oroade mig för detta under hela graviditeten och tvingade mig tänka positivt men det gick inte, jag sa ett och hjärnan sa ett annat.
Har man fobier och tvångstankar är det skönt att få bekräftat vad det beror på, även för mina kommunikationsproblem som jag jobbar otroligt mycket med. Förstår inte alltid när någon skämtar utan hugger på alla cylindrar och tar det som personangrepp men ändå tycker jag om den jargongen. Jag kan ibland vara väldigt klumpig och uttrycka mig så folk blir sårade. Kan vara ett skämt från min sida som kan bli så fel eller om jag vill någon väl också verkar det precis tvärt om. Jättejobbigt och inte särskilt lätt för folk att veta om dem inte vet om mina problem. Jag är ljudkänslig och blir lätt orolig i vissa sammanhang.
Många som har aspbergers har tydligen också depression latent i kroppen vilket förklara en hel del för mig. Har varit värsta berg och dalbanan under i princip hela mitt liv. När jag blev gravid med nr.2 då nr.1 var 6 mån blev det helt enkelt mer än vad jag klarade av. Jag var inställd på att bara ha henne i 3-4 år innan ett syskon också blev det inte så, typiskt aspberger. Fick skuldkänslor att hon skulle bli storasyster vid 15 mån och abort ville jag inte heller. Oroade mig för detta under hela graviditeten och tvingade mig tänka positivt men det gick inte, jag sa ett och hjärnan sa ett annat.
Aspergers syndrom - Wikipedia
Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk diagnos inom autismspektrum. Inom diagnossystemet DSM IV krävs i sammanfattning att personen har normal eller hög ...
sv.wikipedia.org/wiki/Aspergers_syndrom - Cachad - Liknande
sv.wikipedia.org/wiki/Aspergers_syndrom - Cachad - Liknande
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)